Gårkvällen var så underbar. Den som startade hopplöst, blev en av de bästa kvällarna någonsin. Träffade fina pojkar som jag längtat så mycket efter. Vi satt vid skenet av slänggungorna, och åt Hamburgare medan Håkans röst ekade ut över ett fullpackat Grönalund. Träffade ännu fler människor. Väldigt saknade och älskade människor. Vi tog färjan klockan 12 på natten. Hängde, pratade, mindes, skrattade. Sen hem och säng-hänga med Tove. Somna mitt i en mening. Trött. Lång dag. Men ojså minnesvärd.